jordgubbarochbubbel

jordgubbarochbubbel

lördag 28 januari 2017

Rubriker - Tillit i Gungstol



Tack för alla värmande kommentarer! Det känns fantastiskt att få så fin respons.

Vi är kattvakter åt Ps systers katt Mira. När hon först kom för tre veckor sedan var hon "liten" och skrajsen. Morrade som värsta lejonet, fräste och gömde sig under soffan.


Lina som ju är en nyfiken dam springer med lätta (så lätt hon nu kan då hon är en väldigt "klumpig" katt som hörs på flera meters avstånd inomhus) steg fram för att hälsa och nosa på katters vis.
Mira som ju var så rädd så rädd försökte fräsa bort den jobbiga hälsande katten. Och när det inte fungerade sprang och gömde sig. Nu några veckor senare kan dem nosa lite försiktigt och till och med äta bredvid varandra... nåja nästan..




Mira har ju tittat på Lina som får springa ut och in som hon vill och bestämt sig för att hon minsann också ska få gå ut. -Miiiiijjjjaaaaauuuuuuuuuuuuu!!! Miiiiijjjjaaaaauuuuuuuuuuuuu! Miiijau! Mjau, mjau, mjau!!
Och visst har hon fått gå ut och kolla läget. Men hon vill ha dörren öppen till säkerheten och värmen där inne.

Värmen ja! Hon är en bastukatt, Cs Mira. Ligger framför vedspisen där det är som varmast och sträcker ut sig i hela sin ståtliga längd.
Sakta men säkert har hon kopplat av. Gillar att hoppa upp och lägga sig i mitt knä för att bli klappad.


Det känns bra att tilliten till oss sakta har vuxit och blivit bättre för varje dag som går. Snart kommer matte hem och semestern är över även för Miras del.
För oss kommer det förstås att bli tomt. Och jag undrar hur Lina kommer att reagera...






När jag tänker på Gungstol så ser jag en katt framför mig som ligger hopkurad i sittgropen. Varför? har ingen aning. Men det är väl någon tavla eller annan bild jag sett någon gång.

Min farfar hade en gungstol som jag älskade att gunga i. Min farmor var inte lika förtjust då hon tyckte att jag gungade för högt. Och jag slutade att gunga i deras gungstol då hon skällde på mig...

Dem gjorde sig av med den hederliga gamla gungstolen och köpte en ny som stod på en ram, så den kunde inte gunga högt alls... men tog heller ingen större plats än en fåtölj.


Jag hittade bilden här

Det här var sista rubriken för januari månad och jag la i hop två veckor i en. Himla praktiskt att kunna göra så! Tack Anna, klurigt och jättekul!!

Vi har också en nygammal bloggare, Musikanta som varit med i gänget tidigare och två tillkomna rubrik-bloggare, Paula & Vonne. Välkomna! alltid lika roligt med nya vinklingar.

Februari tar Anki över, Välkommen! och om ingen annan gör eller gjort anspråk på mars kan jag ta hand om den månaden.

Nästa vecka: Längtan

Ha en fantastisk helg!!

Anki, AnnaKarin i Stockholm, Livsrummet, Musikanta, Olgakatt, Paulas pörte, Pensionären på önPettas (bloggpaus),  Tove, Vonne


tisdag 17 januari 2017

Rubriker - börja om från början & vintervila



Andas
Glöm inte bort att andas
och det gör jag ju inte, glömmer bort menar jag
Men det är lätt att stressa iväg och tappa bort det mest självklara just nu.
Hjärnan går på i Formel 1 fart. Fort fort rusa rusa..

Andas
Inte för att jag vill ha bråttom egentligen, utan för att det är nästan omöjligt att få struktur på tankarna som irrar hit och dit.
Än det ena och det andra som ska tas om hand.
Och kanske är det bra att vardagen knallar på..

Andas
Det går inte att bara sätta sig ner och strunta i livet.
Och inte måste det vara struktur på tankarna och det som ska tas om hand..
Det kommer att ordna sig.



Andas
Men det är konstigt eller... det kanske det inte är..
Att ofta händer allt på en gång..
Aldrig en sak i taget!

Andas
Mamma på sjukhus
Dottern köper lägenhet
Sjuk själv - jul
Vaddå jul?

Andas
Mamma kvar på sjukhus
Nyår - kändes inget nytt med det...
Hjälper Dottern att flytta till egen lägenhet (underbart! jag är såå lycklig för hennes skull förstås!!!)

Andas
Älskade P börjar sin utbildning, på annan ort..
Mamma avlider på sjukhus
Två av mina närmaste reser iväg..


Andas, andas
Begravning, boupptäckning, miljoner med saker att greja med
Jag har mina syskon och mina fantastiska barn - Tack o lov!
Tårar - hur många som helst

Andas
Börja om från början.. nja, ser ingen början och inget slut
allt bara fortgår..
precis som det ska..
-The Show must go on



Andas
Vila i vinter
I sinom tid blir det vila
om än kanske inte i vinter

Andas

Nästa rubrik - Tillit


Anki, AnnaKarin i Stockholm, LivsrummetOlagkatt, Pensionären på önPettas (bloggpaus),  Tove, Vonne


lördag 14 januari 2017

Tomt






Många bilder har flimrat förbi i tankarna dem senaste dagarna
Bilder på dig mamma där du låg i sjuksängen eller där du satt i solen på verandan i mitt förra hus
Flera olika situationer där du varit med
Igår hörde jag hur en kund började tokhosta när jag var på jobbet och tårarna steg ofrånkomligt i ögonen på mig då jag direkt tänkte på dig och hur du hostade dem senaste veckorna
Hur du fick ta i för att det skulle komma upp, det som retade,
men hur du egentligen inte hade tillräckligt med kraft

Kära mamma
som du kämpade
Nu kämpar vi andra vidare och det är så tomt
Så tomt
Många många tårar
och fler lär det bli

Och så får det vara
Jag får stanna här i ingenmanslandet av känslor ett tag framöver
Tårar svämmar över och förhindrar mig att se
Så tomt
Tomt
Mamma<3




onsdag 11 januari 2017

10 januari - Farväl



Så kom den dagen som oundvikligen ska komma till oss alla.
Min kära kära mamma lämnade jordelivet för något annat..
Det är en sådan oerhörd sorg och det gör så fruktansvärt ont i mig.
Jag är säker på att du har det bättre där du är mamma men jag önskar ändå att jag fått ha dig hos mig!

Jag vet att du inte kände dig färdig här..
Du såg så mycket fram emot att få fira din födelsedag som du ju missade när du låg på sjukhus.
"Vi får ta kalaset lite längre fram, när jag är frisk, sa du.
 Jag är glad att vi köpte med en tårta till dig och att vi åt den tillsammans där på sjukhuset..

Bara för en fyra veckor sedan satt du där i sjuksängen och längtade hem till din fina fina fåtölj och ännu mer fina tv, som du sa. Den "lilla" pluttvn på väggen där i ditt sjukrum gick inte att se på.
Annat var det hemma hos dig!
Och stavningen i korsordet, hur stavar man till...? - vad det var du frågade, har jag nu glömt, men det var ett ord med dubbel innebörd, som gått eller gott. Och hur du sakta nickade och sa, "ja, just det". Du hade alltid svårt för den typen av ord. Men där i sjuksängen hade du tid att tänka på sådant.

Och för bara en vecka sen när jag hjälpte dig att äta soppan, som du tyckte så mycket om så frågade du mig "tror du jag ska klara det här?" och jag svarade, -det tror jag men det är du som bestämmer...
Du låg där alltför länge, kära mamma!

Vi ses i framtiden säger min dotter och i Nangijala som min näst äldsta systerdotter säger...


Du gav alltid mer än du tog kära mamma!
Tog alltid så väl hand om alla dina nära och kära, mycket mer än om dig själv.
Hela mitt liv flimrar förbi i tankarna, olika saker som vi gjort tillsammans både när jag var väldigt liten och som vuxen. Och det är väl så det ska vara. Livet passerar...

Jag kommer alltid att sakna dina kloka ord, dina roliga kommentarer i dem mest konstiga situationer.
Jag hatar att inte kunna ringa till dig, som jag gjort nästan varje dag så länge..
Jag är för alltid tacksam för att du var min mamma!
Du ska alltid finnas med mig!
Farväl kära mamma!



tisdag 10 januari 2017

Rubriker i januari



Ny månad
Nytt år
Ny temageneral

Tack Tove för december månad. Det var klurigt och jättekul!
Välkommen Anna med nya klurigheter!

1. Börja om från början
2. Vintervila
3. Tillit
4. Gungstol


Som ni vet så har ju vecka 1 redan passerat och jag ligger hopplöst efter...
Inget nytt här alltså. Men ett inlägg kommer senare i veckan...

Jag har lovat mig själv att se det positiva och att försöka låta det negativa vara...
Även om många dumheter tenderar att göra mig mer än måttligt irriterad,
men jag får bli irriterad men släppa taget sen. Det har gått ganska bra hittills..

Jag kan inte ändra på andra, bara mig själv.. om än j**ligt svårt så ska det gå!

Välkommen januari och år 2017!

Soluppgång över farleden mellan Östanå och Ljusterö förra veckan när jag åkte ut för att hjälpa dottern att flytta