jordgubbarochbubbel

jordgubbarochbubbel

onsdag 4 april 2018

Älskade älskade P


Idag fyller du år och då vi båda jobbar
så firar vi ordentligt i kommande helg!
Smörgåstårta har du önskat och det ska du också få!
Men jag hoppas ändå att du har en fantastisk
och härlig födelsedag!

Min kung
min bäste vän
min hjälte


Grattis Snygging!

måndag 2 april 2018

Hej på dej påsken!


Påsk så...
Så har ännu en påskhelg gått förbi. För min del så jobbade jag långfredag och påskafton. Igår på påskdagen tog jag hand om mig själv. Vilade och tog ett skönt fotbad i ett egenfixat hemmaspa. Hur nice som helst!




Idag ska jag ut på äventyr med mina två fantastiska barn. Barn och barn... vuxna förstås men icke desto mindre mina barn.

Älskade P jobbar hela helgen. Hans schema har legat fast sedan länge medan mitt ändrades fyra veckor innan... så kan det bli och det får vi leva med. Trist såklart!

Påskveckan har mest bestått i jobb. Som ni vet så är ju påsken en stor mathelg och det innebär alltid merjobb för min del.
Jag var iväg och tränade lite i måndags och så yogade jag förstås i tisdags men annars bara jobb... och vila.

Godis...
Har vi ätit lite grann. Inte så mycket som vi skulle kunna (kanske vilja..) men lite...
Jag har hittat en ny favorit, "Anton Bergs - Lakritsägg" krispigt skal med lakritschoklad och mandel inuti.. hur GODA som helst!
G O D A!!!

Bilden här


Ägg...
äter vi varje dag, påsk eller inte. Nykokta lite varma ägg är det godaste! Men fyllda ägghalvor med Skagen och annat har jag inte ätit... ännu...
hmmm... och ingen sill eller lax... oj oj... nu vaknar påskmatstanten i mig...
kanske att jag ska göra lite...




Skagenproduktion på jobbet...
Vintern...
Som ännu håller sitt grepp om oss, är i det närmaste på väg att lösas upp. Meteorologerna siar om flera plusgrader i veckan. Och det är jag jätteglad för. Jag är så redo för vår! För sneakers och lättare jacka... jodå, ser jag fram emot.

Och naturens uppvaknande! Fågelsång, lövsprickning och prosit... allergin är ju inte så rolig, men eksemet som kylan ger är inte heller kul och jag behöver tinas upp.



Och vattenansamlingen på vår väg som jag skrev om i förra inlägget är borta så... sakta lossar isen sitt fasta grepp...
Så SKÖNT!!
S K Ö N T !

"...när isen lossnar vid älvens rand då lossnar även mitt sinnesband då kan jag sjunga som..."






Vår...
Så jag ser fram emot varmare dagar då jag kan gå ut på mina pws efter jobbet utan pannlampa och isdojjor. I går hade vi en koltrast på gräsmattan och bondens ko har blivit med kalv. Två säkra vårtecken! Och under snön har det alla gånger börjat... så det är bara att vänta...
S N A R T!



Hej på dej påsken!

lördag 24 mars 2018

Sommartid



Slutet på mars
och förhoppningsvis slutet på vintern. Nästa vecka väntar påsken, allaredan! Tre månader av 2018 har i det närmaste gått förbi.... eller kanske snarare rusat... vad vet jag...
Men fort tycker jag att det gått.

Tre månader vinter. Känns lagom! Fast Kung Bore kunde gjort sitt intåg redan i december för min del men, så blev det inte. I januari dundrade han in, men nu räcker det! Jag är så redo för vår. Färger, fågelkvitter, blommor och blad och värme! Som jag längtar efter värmen!


Och med värmen går tjälen ur marken. Behövs nu när det är så mycket snö som ska smälta undan. På vår lilla grusväg här hemma har vi sjöar på ett par ställen... inte roligt.
Min bil kan i alla fall inte simma!

April
får vi väl ändå kalla för vårmånad! Även om det kan falla en del nederbörd i form av snö. Men på sina ställen har jag sett att Snödroppar och Vårlökar tittat upp och Tussilago! Det är så härligt när dem dyker upp! För även om kylan ännu håller sitt grepp om oss så vittnar blommorna om snart...
Snart!


Friskis och Svettis
Jag har sakta kommit igång med träningen. Inte så att jag springer något Marathon (kommer nog aldrig att göra det heller) men försiktigt, jag får inte ta ut mig utan måste låta kroppen hinna med och bygga muskler sakta. Muskler som ska stanna (med underhåll förstås).

Det är konstigt hur mina muskler bara försvunnit (eller nej, inte egentligen). Jag tog min styrka för given, den har ju alltid funnits där! Men det är inte bara knoppen som är trött utan även kroppen.
Utmattad! Slut!

Jag har kört slut på mig själv! Under en väldigt lång tid. Tagit hand om allt och alla, utom mig själv. Kämpat på!
Men nu kämpar jag mig tillbaka. Tillbaka till mig själv.





Hjälp
jag har bra hjälp! Och min älskade P och mina fantastiska barn finns där med mig hela tiden.
Stöttar, håller om och går med mig.

Sommartid
i natt klockan två blir klockan tre. Vi hoppar över en timme på dygnet för att få ljusare kvällar framöver. Jag gillar det egentligen inte, min kropp blir lite knasig över den förlorade timmen. Likaså när vintertid ska infalla. Det brukar ta ungefär en vecka innan jag känner mig som vanligt igen. Men jag gillar ordet, Sommartid!

Låter så hoppfullt! Nu är tid för sommar! men först mina vänner
VÅR!

Välkommen!

Från 27/3 - 2017







lördag 3 mars 2018

Mars, vinter, helg och jobb


Nu har vi minsann riktig vinter. Med minusgrader långt över -10... Lägg därtill sol och gnistrande vitt landskap så - Härligt! Visst är det!

Så här såg det ut i onsdags när jag körde till jobbet. Normalt tar resan ca 40 minuter men då fick jag köra runt då E18 var totalt avstängd på grund av olycka så det tog drygt 1,5 timme...

Lördag i dag och jag jobbar stängning vilket innebär att jag slutar kl. 21.15 sen sen kväll. Men vi har lite vakanser och då får man ibland ändra på sitt eget schema och ta en för laget. Imorgon blir något tidigare då slutar jag kl. 18.00.

I vanliga fall jobbar jag aldrig senare än till 19.00 vilket jag gillar. Min energi är bäst på morgonen så att jobba till längre än 18.00 innebär att jag måste hushålla med min kraft (som jag mår just nu..) Men det går ganska bra, fast när jag är ledig finns sällan någon energi över. Vilket inte är bra. Men en gång ska ju gå, tycker jag.



I skrivande stund har vi sol och lite moln på himlen, -12 grader och inte så mycket vind vad det ser ut genom fönstret i alla fall.
Mars månad ska väl innebära att snön och kylan ger med sig men än så dröjer det nog....



Jag är så tacksam ändå för ljuset som sakta blir starkare för varje dag och kylan som gör att man inne i Stockholm inte kan salta bort den vita vackra snön.
Snart så blir det vår...
Snart



lördag 24 februari 2018

Återhämtning



Oj, väldigt länge sedan nu som jag bloggade. Jag har inte läst några bloggar än mindre skrivit något själv.

Ingen kraft
Ingen inspiration
Ingen glädje

Livets väg knallar på ändå.
Mycket uppför tycker jag det har varit och jag har mest stannat kvar i dalen.



Vi var iväg en vecka till Lanzarote, min stora kärlek P och min lika stora kärlek tillika dotter J. Älskade sonen A hade ingen möjlighet att följa med, den här gången.

En vecka med regn, blåst och svalt väder. När solen tittade fram och vi var i lä blev det såklart varmt. Men på lägenhetshotellet var det svalt, alla sängkläder och våra kläder var fuktiga. Duschhanddukarna torkade inte... ja ni förstår. Inget mysigt alls. Egentligen.

Men vi gjorde vad vi kunde. Vi promenerade mycket. Puerto del Carmen är en vacker plats. Och vi har sett många butiker, i varierande kvalitet. Lika många caféer, restauranger och barer dit vi tog vår tillflykt när regnet plötsligt vräkte ner.

Sol och bad fanns inte på menyn den här gången. Och visst är jag besviken på det även om jag vet att vi kan inte göra något åt vädret.
Kallaste perioden på mannaminne sa man...

Vi hyrde bil en dag och åkte runt och turistade. Det är ett fantastiskt landskap och härlig ö.
En vecka av kraftpåfyllnad och batteriladdning.
Och ja, jag hade behövt värmen till min trötta kropp.

Men vi går emot ljus och värme. Bara att snön har lagt ett vitt täcke över naturen gör allting ljusare och så länge det är lite lagom kallt så att snön ligger kvar så trivs jag.

Jag klättrar sakta upp emot toppen igen och jag har inget vidare tålamod och vill må bra som genom en "visp med ett trollspö" men förstår att det kommer inte att hända.
Det gäller att skynda långsamt...


El Golfo - Timanfaya



onsdag 20 december 2017

tre rubriker i en


Julvecka
inte farligt med stress för min egen del. Ska köpa några julklappar till barnen och P men annars blir det som det blir. P och jag ska äta skinka, potatis, kålrotslåda och lite godis på julafton. Vi båda jobbar och sen blir det lite mys bara.
Han och jag.
På juldagen dyker barnen upp på eftermiddagen när jag och P jobbat klart. Vi ska inte äta julmat men klappar, mycket mys och annat gott blir det.





Rubriker så
Jag har inte (min vana trogen) skrivit inläggen i tid men det kan vara så.
Anki har taktpinnen i denna julmånad och rubrikerna som gått förbi lyder,
- rikedom
- utanför
- kris

Jag har krisat dem senaste månaderna. Inte alls gillat mig själv och därmed inget annat heller.
Till slut tog jag i alla fall mig själv i kragen och gick till läkaren. Har fått hjälp med samtal och hon frågade om jag ville ha något antidepressivt men det vill jag inte. Även om det stundtals är mer än skitjobbigt så vill jag känna det som är. Så att jag kan arbeta med mig själv och bli frisk.

Det är vanligt med depression efter någons bortgång har jag läst. Jag kämpar på och tar en dag i taget och när det blir jobbigt försöker jag stanna upp och tänka igenom vad som händer istället för att bara springa på.



P och barnen
är fantastiska och stöttar mig. Även om jag har jättesvårt att ta emot hjälp och lika svårt att be om den när jag behöver. Jag har klarat av så mycket själv. Vilket är bra, men nu behöver jag hjälp och förlåt mig mina kära om jag inte alltid är så bra på att ta emot. Men ni ska veta att jag är så oändligt tacksam!

Depressionen gör också att jag ställer mig själv utanför. Tittar på och avvaktar istället för att delta. Tror ofta det värsta fast jag vet att det inte är så...
Stress är ingenting som jag klarar av att hantera särskilt bra så den försöker jag lämna utanför istället för mig själv. Ibland går det bra och ibland inte.
Så är det och det måste jag lära mig att acceptera.

Men den enorma kärlek som jag känner är en rikedom som jag försöker vårda och all den kärlek som jag får tillbaka likaså.
Lägg därtill vårt fina hus i skogen där vi har privilegiet att få bo, vilken enorm rikedom! All härlig natur och fina djur som vi kan njuta av hela tiden!


Och som hjälper min oroliga själ tillbaka.

Nästa vecka skriver vi om upplyst.